Aliens vs. Predator

Storyn i det nya Aliens vs Predator spelet delar upp sig på tre stycken separata storys, som kopplas ihop med en huvudstory. Lite knepigt att förklara men jag tror de flesta förstår vad jag menar. Huvudstoryn är ungefär följande:

Weyland-Yutani Corporation har börjat utforska en ny planet och finner gamla ruiner efter ett mystiskt jägarsläkte. När Weyland-Yutani’s ägare, Karl Bishop Weyland, öppnar en port till ett uråldrigt gammalt tempel släpps någonting ut…

Och här följer kampanjernas sidostorys:

Marine:

Som marine antar du dig rollen som en marinkårssoldat endast namngiven Rookie, som slås ut efter en kraschlandning på planeten. Du vaknar upp omtöcknad och får order om att få igång elen för att på så sätt kunna leta reda på överlevande i kolonin. Men det står ganska snart klart att du inte är ensam och måste nu ta dig ifrån planeten, i ett stycke och levande…

Alien:

Som alien blir du född i fångenskap och uppfödd av Weyland-Yutani’s forskningspersonal – som märker dig med en 6 i din panna. Men någonting går fel och elen slås ut på stationen, vilket ger dig chansen att smita från stationen för att frigöra dina kamrater och din drottning… för att sedan utöka din flock.

Predator:

Efter att ha mottagit nödanrop från en ”Young Blood” (en predator som inte klarat sitt hederstest än) åker en grupp Elite predatorer till planeten – däribland du som spelare (som börjar som en Young Blood men övergår till Elite) – för att leta reda på dem. Du skickas efter ditt hederstest iväg för att leta reda på dina fallna kamrater, men upptäcker snart att det är fler faror än bara xenomorphs där ute…

Gameplayet varierar även det mellan de tre kampanjerna.

Marine:

Marine kampanjen är en rätt stereotypisk shooter-kampanj med en gnutta skräck alá F.E.A.R. Du springer runt och skjuter på mer eller mindre allting som inte går på två fötter och talar engelska. Till en början känns kampanjen ganska klaustrofobisk och småkuslig, men övergår så småningom till ytterligare ett ganska hjärndött run ‘n gun med hyfsat enkla uppdragsuppgifter. Som alla andra skräck-inspirerade spel är ljuset även i den här kampanjen din bästa vän – och du har dåligt med det. Melee förekommer, men den största koncentrationen läggs på skjutvapnena. Som marine kan du dessutom bara bära två eller ett stort vapen – utöver din standardpistol.

Alien:

Alien skiljer sig ganska mycket från Marine. Som en alien måste du, givetvis, ge dig in i närstrider med dina klor, tänder och svans för att fimpa fiender – vilket du gör bäst genom att agera så mycket stealth som möjligt. Mörkret är din vän helt enkelt och det är för det mesta bäst att observera dina fienders rundor för att sedan ta dem en efter en. Och precis som i föregångarna och i filmerna kan du som alien givetvis också klättra på alla sorts ytor – golv, tak, väggar, bjälkar och så vidare.

Predator:

Predator kombinerar både stealth och action. Stealth används mot marines och androider, medans stealth är uteslutet mot aliens – då dessa ser igenom predatorns cloak. Vapenmässigt får du fyra nya vapen genom kampanjens gång utöver dina wristblades, samt en ny värmesökare. Det finns inte så mycket mer att tillägga om predatorn.

Kampanjerna har flera saker gemensamt även om de är så pass olika också. Exempelvis kan alla tre karaktärerna lokalisera fiender på ett eller annat sätt och flera miljöer återanvänds i samtliga kampanjer fast med nya uppdragsmål och andra vägar ut från dem. Ett hyfsat stort minus med kampanjerna är att de är otroligt jävla korta. Varje kampanj utspelar sig på 5 banor var och det tar max ett par få timmar att lira igenom varje kampanj – beroende på hur bra man är och vilken svårighetsgrad man spelar på.

Grafikmässigt påminner spelet ganska mycket om F.E.A.R. 2 och det ser snyggt ut, jäkligt snyggt ut på sina ställen. AIn däremot är en helt annan saga. Det känns lite som att de laggt ner mycket arbete på grafiken men inte orkat fixa till en hyfsad AI då de flesta karaktärerna igenom spelet ser ganska stela och rent utsagt hjärndöda ut (speciellt under marine kampanjen då dina kamrater ser till och från ut som att de bara står och glor rakt ut i tomma luften). Ljudet är dock riktigt bra och alla härliga ljud som vi känner igen från filmerna är med – så som predatorns skumma ljud och aliens skrikande.

Kontrollsystemet är bra, även om det kan vara lite knöligt att komma igång med på alien och predator kampanjerna, marine är rätt standard.

Personligen så tycker jag att det här nya AvP är ett bra spel, även om det brister lite här och där – vilket är synd, då det faktiskt hade potential att bli ännu grymmare än vad det redan är. Alla gorehounds som vill slita skallen av marines, spetsa dem med en aliensvans eller blåsa bort horder av stora, slemmiga, skrikande och äckliga alienmonster lär inte bli besvikna – det är ganska gott om sånt i det här spelet. Men som sagt; spelet är inte felfritt, men fans till alien och/eller predator bör införskaffa sig spelet – helt klart.

Det här inlägget postades i PC, Playstation 3, Xbox 360 och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>