Sniper: Ghost Warrior

På den (fiktiva) Sydamerikanska ön Isla Trueno har rebeller störtat demokratin och tagit kontroll över ön som nu står under General Vasquez styre – ledaren för rebellgrupperna. Den amerikanska armén har fått information om att Vasquez kommer att delta i ett hemligt möte i en nedlagd gammal industrifabrik på ön och bestämmer sig för att skicka in två stycken kommandosoldater, för att igenom krypskytte avrätta Vasquez och försvinna lika snabbt utan att någon förstår vad som hänt. Men någonting går snett och Vasquez kommer undan, vilket gör att soldaterna måste anpassa sig efter situationen och använda sig av sina egenskaper för att slutföra uppdraget…

Om ett first person spel i dagens läge ligger på strax under 5GB installerat brukar varningsklockor ringa direkt för mig. Taskig grafik, taskig voiceacting, taskigt gameplay. Ja, ni fattar…

Sniper: Ghost Warrior ligger strax under 5GB installerat och.. well.. det är ett helt okej lir, faktiskt. Visst, grafiken är inte den bästa och vissa grafikbuggar inbefinner sig här och där och animeringarna av karaktärerna är lite småstel, med bland annat stenansikten. Men, gameplayet är jäkligt kul och stealthdelarna i spelet är faktiskt väl genomförda och en viss trovärdighet jämtemot verkligheten finns faktiskt här. Detta märks mest på krypskyttsgevären då dina skott inte alltid träffar ditt mål rakt på, utan kan hamna brevid tack vare olika faktorer så som vind och puls på din karaktär. En annan sak som kan kopplas ihop med verkligheten är ditt kamouflage. Ligger du exempelvis i en buske eller i högt gräs och inte rör dig så är det stor chans att dina fiender bara knallar förbi dig utan att reagera på att du iaktar dem.

Actiondelarna i spelet är sisådär. Det är inte direkt Call Of Duty-strider. Vapenhanteringen känns rätt stel och dina AI-polare är stendumma och kan tömma magasin efter magasin på absolut ingenting – fastän de skjuter emot fiendesoldater. Bättre genomfört hade det kunnat vara, hur som haver.

Grafiken är, som jag skrev här ovanför, inte den bästa. Många gånger märker jag av grafikbuggar som är smått irriterande (så som att mitt gevär försvinner in i lådor på något magiskt sätt). En del andra buggar, så som gameplaybuggar, kan också uppstå emellanåt – vilket är betydligt mer irriterande/frustrerande. Exempelvis kan fiender, som egentligen inte ska kunna upptäcka dig, upptäcker dig och slår larm, varpå du får ditt arsle pepprat med bly. Voiceactingen är helt okej, men tillsammans med stenansiktena känns det som att röstskådespelarna står och läser rakt ur manus. Kontrollerna är enkla och är lätta att komma in i, vilket jag tackar för.

Det sista jag har att gnälla om är fiendernas sikten. De är helt makalösa. Medans du, som krypskytt, kan missa ett mål på 300 meters håll, kan fienderna träffa dig med 2 – 5 skott på samma distans, utan att missa en enda gång. Detta drar givetvis ned realismfaktorn lite grann och ökar också frustrationsnivån något.

Sniper: Ghost Warrior är hur som helst ett helt okej lir. Hade de finslipat de där detaljerna som skaver i sidan på mig så hade jag nog kunnat tänka mig att köra igenom det fler gånger, men tack vare det jag har nämnt och (speciellt) slutet så.. nah. En gång räcker. Fast, vad räknar man egentligen med när man sätter sig och spelar ett spel ifrån Polen?

Det här inlägget postades i PC, Playstation 3, Xbox 360 och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Sniper: Ghost Warrior

  1. Pingback: Sniper Elite V2 | Usel Avsmak

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>